ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den påverkar individens förmåga att reglera sina känslor, impulser, uppmärksamhet och hyperaktivitet. ADHD ses, i många fall, ofta med andra neuropsykiatriska diagnoser. 

Individer med ADHD har i regel svårigheter med aktiviteter som involverar struktur och planering. Vissa får diagnosen som barn, andra senare. Får man diagnosen som vuxen kan det kännas skönt att få svar på tal. Skolgången blir ofta utmanande och det är viktigt att diagnos sätts i tid, så att rätt stöd finns att tillgå. 

Fördomar och okunskap gör att flickor är underdiagnostiserade. Man ser även i forskningshistoriken att det nästan bara är pojkarna som undersökts. Detta kan bero på att ADHD länge sågs som en diagnos som bara pojkar kunde få. Senaste årtiondet har forskningen på flickors ADHD tagit fart, vilket gjort att flickors ADHD har fått mer uppmärksamhet.

Pojkar har större risk än andra att använda droger eller falla in i kriminalitet. Flickor blir oftare, än normalspektrumet, utsatta för övergrepp eller blir gravida i tonåren. Symtomen hos tjejer påverkas mycket av hormoner och preventivmedel. Många med ADHD, generellt, berättar att de har svårt att sitta stilla och  är överbelastade av tankar – som en del av vardagen.

Trots svårigheterna med diagnosen är de ofta kreativa, spontana, spännande, intelligenta och har hyperfokus när det gäller ämnen man är intresserad av.